Lottas Lund

Jag har inte prioriterat vita blommor i min trädgård. Men det finns några, och de mest uppskattade är planterade längst nere i den mörkaste delen av trädgården, i lunden, där de lyser upp skuggan under alla träden. Att ta en kvällspromenad här i skymningstid är ibland magiskt! En liten kavalkad av favortiterna: Japansk magnolia,  Magnolia kobus / Buskmagnolia, Magnolia sieboldii / Rökblad, Vancouveria hexandra  Hässleklocka, Campanula latifolia /  Styvklematis, Clematis recta / Brunnäva, Geranium phaeum 'Alba'  Liten häxört, Circaea alpina / Rallarros, Epilobium angustifolium / Skogsaster,   Aster divaricatus  ...och sen Varningarna! Den japanska magnolian blir hög och bred och blommorna tål inte frost. Rökbladet och häxörten sprider sig med utlöpare och kan bli riktigt besvärliga ogräs. Hässleklockan, rallarrosen och brunnävan sprider sig friskt med fröer och kan bli mycket besvärliga. Buskmagnolian, styvklematisen och skogsastern kan man dä

Ledig dag, och som vanligt så här på vinterhalvåret så blir det lite städning därhemma.... jag menar, i förebyggande syfte, för när sol och värme kommer så försvinner jag troligen ut i trädgården i tidig gryning och kommer in vid skymningstimmen på alla mina lediga dagar. Nåväl, jag drog runt dammsugaren, fluffade soffkuddarna och dammade av TV:n. Sen får jag syn på fönsterkarmarna. Där står övervintrande pelargoner på rad, gängliga och bleka i hård och mager jord. Men jag köpte ju en påse fin jord förra månaden så det är väl lika bra att fixa omplanteringen redan nu. Nystädat som det är så lägger jag ut tidningar i köket, hämtar stor plastbalja för gammal jord, sekatör, fyllda vattenkannor och sen sätter jag igång. 15 krukor och någon timme senare står jag med klippta, omplanterade och vattnade pelargoner och är väldigt nöjd med mig själv. Så jag hämtar en stor bricka och börjar bära tillbaka krukorna till vardagsrummet. Det är med den sista omgången som det händer.... en liten kan

Vilket svårt tema! Listan på favoriterenner är hur lång som helst och jag kan omöjligt rangordna dem. Till slut funderade jag över dem som 'bara finns där'. Inte de perenner som jag längtar eller letar efter. Inte heller tror jag att jag skulle direkt sakna dem om de försvann, men när de dyker upp blir jag alltid lika glad. Perennen jag fastnade för sköter sig själv, återkommer troget och kväver inte sina grannar: den väldigt vanliga körveln - Anthriscus sylvestris . Den vilda varianten som kallas hundkex eller hundloka växer på markerna utanför tomten och används en hel del som utfyllnad i mina buketter. I rabatten på bilden är den mörkt rödbladiga skogskörveln 'Ravenswing' planterad. Man kan skymta de vita blommorna framför lönnen till vänster och dessa blommor lämnar jag alltid ifred.  Med åren har fröplantorna alltmer återgått till sitt grönbladiga ursprung men i den här miljön gör det ingenting, den är vacker ändå. I trädgården finns en annan av mina körvelfavo

I år tänkte jag koncentrera mig på trädgårdens gångar. De flesta är gräsgångar eller trampade jordgångar. Problemen med dessa är dels att gräsgångarna blir fläckvis upptrampade jordgångar och jordgångarna blir igenväxta med ogräs. Blir det sen en regnig säsong så blir det lervälling av alltihopa.  Jag har i några månader nu letat inspiration på internet, i böcker och tidningar och jag måste erkänna att det blivit ännu svårare nu! Stengångar kantade av mjuka mossbeklädda torvblock... böljande gångar av tvärlagda trästolpar.... kullersten... mossgångar med små utplacerade trampstenar.... Det är ingen hejd på hur vacker en gång kan vara. Eftersom jag har sork- och mullvadsproblem så kanske jag inte ska lägga ner för mycket arbete på något som troligen blir uppgrävt och underminerat efter några veckor.  1. Gångarna i lövsalen ska ändras. Den som viker av till vänster ska bort. Där ska planteras...  jag vet inte än... något fint!  Själva gången: en mosskantad flisgång kanske? Längr

Jag har inte virkat sen skolans syslöjd men när jag fick syn på den virkade holken i en biblioteksbok strax före jul så var jag bara tvungen att prova, och sen var jag fast. En juniorhockey-match på TV = en fågelholk. Jag lyckades inte hitta någon beskrivning så på fri hand blev mina holkar både sneda, vinda och olika, varenda en. Jag tror inte att det finns en fågel dum nog att försöka häcka i dem men de hänger fint i plommonträdet och ni ser själva.... jag får ge mig på en till:  en holk modell större, full med färdiga hål för den lata hackspetten.

Nytt år och som vanligt triggas mitt städ- och rensningsdille igång direkt. Julprylarna ryker den 2:a januari, den 3:e städas kyl- och köksskåp ut och nu har jag gett mig på bokhyllorna. Min mamma har under åren samlat på sig en mängd böcker och när hon rensar så hamnar de hos mig. Bland annat fascinerande och jätteroliga böcker om örter, naturapotek, skrock och medeltida medicinering. Jag har en svag misstanke om att jag och min syster växte upp som försökskaniner och jag måste erkänna att efter att läst lite i några av böckerna så ligger K risigt till. Gnäller han över myggen så kommer han att bli insmord i persiljesaft och hans öl kommer i sommar att spetsas med gullviva eftersom den då, enligt uppgift, ska få en säregen, fin smak (allt enligt boken Välsignade växter av Nils Hewe). Kryddgården ska i år utökas på andra sidan av buxbomshäcken är det tänkt. Här ska timjanmattor få breda ut sig på bekostnad av gräsmattan och till glädje för fjärilarna. Tillbaka till böckerna s