Hosta rätt och hosta fel

Funkia (eller Hosta som är det latinska, men kanske också det mest använda namnet), är enligt mig helt oöverträffad som perenn trädgårdsväxt. Finns nog något för alla smaker och nästan alla platser. Tacksam, tålig, någorlunda sjukdomsfri och dessutom inte speciellt attraktiv bland mina skadedjur -låter nästan för bra för att vara sant, men det är det inte.    
 
Jag har planterat mängder med hostor genom åren och även delat en del ett antal gånger så trädgården är ganska så belamrad med denna växt. (Min devis är : Har du bar mark, plantera en hosta!)


Sen finns det ju naturligtvis favoriter. De som verkligen har hamnat rätt och lyfter hela omgivningen. 
Som till exempel den stora grå H. sieboldii som är inhandlad någon gång på 70-talet av lilla mamma. Till mig kom den för snart 20 år sedan och är delad minst 3 gånger. Här mjukar den upp taggaralian och lugnar ner guldhumlen.


 Länge låg denna 'Sum and substance' på första favoritplatsen. Breder ut sig i lövsalen som en prinsesstårta och livar upp hela rummet utan att dominera. 


Den har dock på senare år blivit omkörd av 'Samuraj'. Sitter som en smäck i den japanska rabatten med lila, rosa och en del vita grannar. 


Läckraste kombinationen är 'Samuraj' med den frösådda Mitsuba bredvid min mörkbladiga fläder.
På andra sidan försöker jag få till en kombination med H.'Pinapple Punch', alunrot och mörk revsuga. Tror jag ska lägga till en regnbågs-ormbunke också. Kan bli lite glittrigt, eller hur? 


Sen har vi de som är mindre lyckade. En kantplantering med olika lime-färgade hostor (och en 'Striptease' som smög sig in i mixen) skulle stödja rudbeckior som stod planterade bakom. Undrar om dessa fortfarande finns kvar under den helt hysteriska guldhumlen. En liten bredare rabatt är kanske lösningen här, för inte kan jag väl börja riva väck en så livsglad planta? - och var kom förresten lupinerna ifrån?


Men här finns ingen ursäkt. En liten grönvit sak är antagligen planterad tidig vår då jag helt glömt bort hur stor silveraxet blir. Snart är de små bladen helt överväxta. Och den andra är ju inte bättre! Är det möjligen en 'Hadspen Blue' som jag lyckats trycka in i midsommarnävan. Ytterligare en räddningsaktion behövs!


Men sen.... hatobjektet nummer ett. Denna hiskeliga banan/vaniljkrämsfärgade hosta som jag flyttat runt, runt i en evig karusell. 'Åh', tänker jag när det är något som lyser till i någon rabatt, 'denna kan nog matcha bananhostan', och så flyttas den dit. Denna gången kommer jag inte ihåg vad det var som triggade flytten, kanske någon höstblommande sak som kunde ta upp konkurrensen. Nu står 'bananen' däremot i ensam majestät och slår ihjäl allt i sin närhet. Fy, vad den är äckligt jobbig, och dessutom seglivad. Men jag tror jag har platsen för den nu.... ensam i mörkaste dungen. Till helgen åker den upp och ner igen!



Kommentarer

  1. Kul att se någon mer som gillar hostor.....jag har planterat ett antal....än så länge verkar de trivas om de än är lite väl små....den enda gamla jag hade, har jag delat i 3 delar och den blommar villigt...

    SvaraRadera
  2. Hostor kan var så fina, men jag hade två här, loppisfyndade, som absolut inte kunde prata väl med någonting annat i min lilla trädgård. Nu bor de på landet, i goda vänners jättestora trädgård. Där passar den. Så skönt att jag blev av med en! Men annars är hostorna välkomna här, jag är speciellt svag för minivarianterna (men kan ju bero på att de matchar trädgårdens litenhet).
    Allt gott!
    /Katarina

    SvaraRadera
  3. Vad fint du har komponerat med Hostor. De är favoriter här hos mig också. Jag gillade bananen men den talade inte fint med kompisarna. En stor blådaggig hosta som sällskap?? Sum and Substance hittade jag på en ödetomt där jag hade fått lov att gräva - lycka :) Mitsuban var läcker - är den perenn?

    Ha en härlig helg! Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra idé med den blådaggiga, det ska jag absolut komma ihåg när det är dags för slutplanteringen av 'bananen'. Jo men visst är mitsuban läcker... och perenn. Jag blir faktiskt mer och mer förtjust i den för varje dag, och det ser ut som om den har spridit sig lite också då jag ser småplantor runt om, fast blomningen missade jag visst.
      Kram Lotta

      Radera
  4. Hosta i love them. Din banan hosta var udda men fin. Ett tips är att sätta den i en kruka som du lätt flyttar runt eller ställer ensam i ett hörn.

    Kram Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har faktiskt inte haft en tanke på att säta den i kruka, men direkt efter jag läst din kommentar åkte den ner i en. Så enkelt och så rätt - tack för det suveräna tipset!
      Kram Lotta

      Radera
  5. Hosta kan man inte få för mycket. Jag gillar din bananhosta, den hade suttit som en smäck i min entrérabatt, vad heter den månntro?
    Ha en go vecka / Kram gittan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja du Gittan - jag och namn.... Har faktiskt inte en blekaste aning, men jag lovar... växer den till sig och blir delbar så ska du absolut få en bit bananhosta till din entrérabatt.
      Kramar Lotta

      Radera
  6. Håller helt med din devis. Man kan inte ha för många hostor! :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Det är klart jag blir glad för en kommentar men känn inget tvång.

Populära inlägg i den här bloggen

Fembladig akebia (eller chokladvin?)

Plötsligt i paradiset

Bågarna bågnar